2025-04-22

Kampen mot cancer går in i fas 2..

Idag träffade jag och Pia onkologen. Tyvärr hade inte Uppsala fått resultaten från biopsierna än. Men vi jobbade fram en plan. Nästa vecka ska jag börja med cytostatikabehandling. Behandlingen har ju gett goda resultat fram till nu så vi fortsätter med den. Det ger bättre förutsättningar för behandling i Uppsala i framtiden. Just nu ligger jag kvar på avdelning 14. Vi väntar på att inflammationen i operationssåret ska gå tillbaka helt. Det har blivit bättre men har fortfarande lite kvar. Vore ju dumt att åka hem för tidigt och riskera att inflammationen blossar upp igen.

Psykiskt börjar jag ledsna på att ligga inne men inser ju att det är nödvändigt. Dessutom är personalen så trevliga så de gör min vistelse mycket trevligare.
Mötet med onkologen triggade igång mig och jag ser fram emot att fortsätta fajten mot cancern. Jag är mycket medveten om att det bitvis kommer bli förbaskat jobbigt. Men som man säger “Vill man vara fin får man lida pin”. Det stämmer nog in på det här också. Men den envisa gubben Fusse har bestämt sig för att hur jobbigt det än blir så kommer han kämpa ändå in i kaklet.
Era uppmuntrande ord och inlägg som visar att ni bryr er är ett stöd i den kampen. Det vill jag tacka för.

När jag kommer hem har jag en del att ta tag i. Ska försöka fixa en del saker innan behandlingen blir allt för jobbig och jag inte pallar att göra saker. Har förberett lite med vänner som kommer att hjälpa mig.
I sådana här situationer är man tacksam för goda vänner. Man får också se vilka som verkligen är ens vänner. Vad är det som är så viktigt att jag måste göra det nu? Först måste jag fixa till husbilen så jag kan besikta den. Sedan har vi ett träd på gården som måste riktas upp. Det är saker som måste fixas till plus lite annat.

Nu ska jag ta och vila och försöka få lite sömn i ögonen. Vi får se vad jag har att skriva om imorgon.
Tack för idag och jag hoppas ni alla mår bra.

Fusse Over & Out